Just nu känner jag mig så himla omotiverad till... ja, det mesta. Skulle helst av allt bara dra täcket över huvudet och gömma mej för resten av världen för ett tag. Skulle vara skönt att inte behöva lyssna på någon och bara göra det jag själv känner för. Att leva i min egna lilla värld. Imorgon är det det sista provet i studentskrivningarna som gäller, vilket är otroligt skönt, men på samma gång vill jag att morgondagen aldrig skall komma. Det är nämligen finska som jag skall sitta och grubbla över i timtal i gymnastiksalen. Jag bävar. Jag förstår inte hur jag kan vara så otroligt kass på det, jag har ju trots allt pluggat det i snart tio år, vad är det för fel med mig? Som om det inte vore nog kastas vi rakt in i provveckan nästa vecka, med bland annat prov i matematik, modersmål (svenska), hälsokunskap och engelska. Som om inte alla skrivningar vore nog! Att man dessutom  får höra av lärarna att vi inte satsar på skolan ordentligt och att vi inte gör vårt bästa är inte heller det mest motiverande att höra i tider som dessa. Suck. De ska väl vara glada att vi alls orkar vara där, skoltrött är väl det minsta man kan säga att man är efter snart 13 års skolgång, varav 2½ års studier i gymnasiet.
Nåja, snart är denhär perioden över, nästa period är betydligt mindre krävande och då skall jag även försöka göra mitt bildkonstdiplom, det skall bli kul. Överlag borde det vara mer kultur- och konstämnen i gymnasiet! Det är ju nästan tack vare de få konstkursena som jag har orkat med resten av köret.

Nog tjatat för ikväll, nu skall jag se fram emot helgen istället (och ignorerar morgondagens förmiddag). Imorgon kväll firar vi antagligen studentskrivningarnas slut en aning, men nått värre firande blir det inte för min del. Har jobb på lördag, som vanligt - så ni vet var ni hittar mig om jag är saknas.
Dock skulle det vara nice att partaya lite på lördakväll, men det verkar som om alla är upptagna/inte kan joina mig? Synd.

Trackback-URL för detta inlägg: