En kärlekshistoria
Idag hade vi besök i skolan av Pavel Stransky, en man som var med under judeförföljelserna och satt i koncentrationsläger. En man som fann sin livs kärlek men var med om något fruktansvärt, en man som förlorade allt men ändå kämpade sig igenom det och förenades med sin älskade till slut.
Det var otroligt rörande att lyssna på och ack så vackert trots att det handlade om något som hemskt som en massa människodöd. Jag blev helt rörd, precis som alltid då det kommer till lite mer sentimentala företeelser.
Tänk på att lämna din e-mail eller bloggadress om du vill att jag skall kunna svara på din kommentar direkt till dig. Reklam och dyl. vill jag gärna vara utan. Vill du att jag skall besöka din blogg, kom på ett finurligare sätt att locka dit mig. :)
Postat av: André
de va lite intresant när han va å berätta om de på min tid i högis.. å att han orkar ännu göra de..
Postat av: Lovisa
Vi hade också en gäst till vår skola som hade upplevt andra världskriget. Det är så hemskt och otroligt att något sånt faktiskt har hänt! Och snart är den generationen borta, hoppas att det inte glöms bort. Det är ju en risk, det har gått lite mer än 50 år men visst känns det långt borta?
Sv: Tack så jätte mycket! Kul att du tycker om den. ^^
ajdå, synd att du glömde bort det!:S
Trackback
Trackback-URL för detta inlägg:
